Det har blivit dags att gå igenom färsk statistik om svenskarnas internetvanor – det är nämligen premiär för årets upplaga av undersökningen Svenskarna och internet. Gäst är Måns Jonasson från Internetstiftelsen och han svarar på allt från om vi har övergett Facebook till hur många bebisar i Sverige som använder internet.

Du hittar hela rapporten, alla siffror och diagram här. Där finns rapporten att ladda ned i PDF-format men man kan dels läsa den i webbformat dels ladda ned en excel-fil med underlag, frågor och metodik.

Detta är en undersökning som har genomförts nästan varje år med något undantag sedan år 2000. I början ville man mäta hur många svenskar som har tillgång till internet och det handlar mycket om att ta reda på huruvida man har internet, hur snabbt internet man har och om man inte har internet – varför har man inte det och vilka gäller det? Frågebatteriet har med tiden utökas till att komma att handla om nya företeelser och rapporten är en del av ett samarbete med World Internet Institute.

Detta innebär att en stor mängd av frågorna i rapporten är likadana i alla länder vilket gör att man kan jämföra de svenska siffrorna med USA, Mexico eller andra länder. Internetstiftelsen gör rapporten för att se till att det finns bra och vederhäftig data att använda när man planerar nya tjänster – det gäller båda offentliga och kommersiella aktörer. Man ska veta vilka användarna är, vilka möjligheter de har och vilka plattformar de finns på.


Ur innehållet

Poddavsnittet “Svenskarnas internetvanor 2018” handlar i stora drag om:

  • Superuppkopplade och sällananvändare – klyftor på nätet 2018
  • Mobile first?
  • Användandet av sociala medier
  • Börjar svenskarna överge Facebook?
  • Att söka och värdera information
  • Digitala klyftan viktig att hålla koll på

Använder alla internet idag?

Man tror gärna att alla använder internet idag och om man utgår från alla som är under 65 år gamla är det nästan så, det är väldigt få under pensionsåldern som inte använder internet, förklarar Måns. Samtidigt finns det ganska många bland de äldre som inte använder internet alls och något Måns är noga med att poängtera är att bara för att man har tillgång till internet och kanske använder det då och då betyder det inte att man är helt digital.

Det betyder inte per definition att man kopplar upp sig varje dag, använder e-post för att kommunicera med myndigheter och företag eller har koll på Facebook och andra sociala plattformar. Frågan om hur delaktig man är i det digitala samhället är en viktig fråga för Internetstiftelsen och den gäller inte bara de äldre utan även i yngre åldrar.

I rapporten ställs frågan om hur ofta man använder internet och om man använder internet varje dag är man klart delaktig i det digitala samhället. Samtidigt finns det många som bara går online någon gång i veckan eller då och då. Vid den brytpunkten upphör också känslan om att man är en del av det digitala samhället.

"Det är inte så konstigt, det händer mycket i samhället som kräver att man är på internet."

Måns lyfter ett exempel där radioprogram ofta hänvisar till deras hemsida eller poddar för att lyssna på programmet igen och om man inte förstår det tillvägagångssättet är det lätt att man känner sig utanför.

"Det är ungefär en halv miljon som inte använder internet alls och 600 tusen som bara gör det veckovis. Totalt är det runt miljonen som inte är delaktiga i det digitala informationssamhället."

Mobilt internetanvändande

Mobilt internetanvändande har ökat radikalt sedan smartphones gjorde det möjligt att surfa enkelt i mobilen och tillgången till smartphones har även den ökat. Allt fler barn får numera en egen mobiltelefon i förstaklass och det går allt längre ned i åldrarna. Måns berättar att de ser en tydlig skiftning i kurvan runt 6-7 års ålder och vid fjärde klass har nästan alla en smartphone.

Ju fler som har tillgång till en egen smart mobil, ju fler kommer att använda den för att surfa på nätet. Mobilen blir i allt större utsträckning förstaenheten för de yngre.

Trender inom sociala medier

Sociala medier har varit den kanske mest intressanta delen av rapporten för kommunikatörer i många år. Nu har vi nått en nivå där många av de sociala medierna som Facebook, Instagram och Snapchat börjar mogna och nå sin fulla potential. Facebook fortsätter visserligen att öka, men det är väldigt lite och handlar om någon enstaka procentenhet. Instagram ökar snabbare så där finns fortfarande tillväxt men samtidigt befinner sig redan i stort sett samtliga under 25 och nästan alla under 35 på plattformen. Tillväxtpotentialen finns alltså bland de äldre och 50-talisterna strömmar kontinuerligt in för att upptäcka plattformen, berättar Måns.

Snapchat är den tredje största sociala plattformen och precis som tidigare är det en kanal som främst når de yngsta. Från 12-15 men även upp till 25 år är användandet nästan uppe på 100 %, framförallt bland unga tjejer. Därefter droppar det av väldigt snabbt men de ser ändå en viss ökning bland de över 35.

"Jag är mycket skeptisk till att Snapchat kommer att slå igenom bland de äldre. Det är en helt annan typ av kommunikation som jag inte är säker passar när man inte har behovet av att chatta 1000 gånger med sina kompisar varje dag om vad man ska ha på sig."

Vad innebär det att vara på Facebook?

Mätningen och insamlingen av data gjordes innan Cambridge Analytica-skandalen och det är först i nästa års undersökning vi får se om den och andra skandaler har gett någon effekt på Facebookanvändandet. Det vi kan se redan nu är att även om användningen av Facebook som plattform ökar någon procentenhet ser vi att engagemanget och deltagandet i Facebook som plattform minskar ganska drastiskt utöver Messenger som är den största meddelandekanalen på internet efter e-post.

På frågan om vad man gör på Facebook svarar 81 % (lika många som ifjol) att de använder Messenger men alla andra aktiviteter har minskat och de som har minskat allra mest är att skriva egna inlägg samt dela andras inlägg. När det gäller att just skriva egna inlägg har det minskat med över 10 % det senaste året och idag är det bara 38 % som uppger att de gör det – en rejäl minskning. Måns spekulerar i att många numera använder Facebook som en infrastrukturkanal där man är med för att inte missa fotbollslagens meddelanden medan det personliga engagemanget har minskat.

Bland åldrarna 16-35 hittar vi de flitigaste användarna av Facebook och även om det dagliga användandet bland unga vuxna mellan 16 och 25 har minskat med någon procentenhet är det fortfarande 72 % som dagligen hänger på Facebook. Faktum är att man måste gå hela vägen upp till ålderskategorin 55 + för att hitta en grupp där mindre än 50 % använder plattformen dagligen.

"Det är fortfarande en väldigt stor plattform men man återkommer till frågan – vad innebär det att använda Facebook?"

Internet som sökredskap

Om man tittar på hela internetanvändandet i Sverige är det 85 % som använder Wikipedia någon gång och dagligen är det så många som 10 % som hämta sin information där. Många lärare var länge tveksamma till att använda Wikipedia som källa, något som fortfarande är otillåtet i flera skolor. Nu kan man ändå fastslå att Wikipedia har ersatt de gamla uppslagsverken även om det fortsatt är viktigt att gå vidare till källans källa för att bekräfta informationen. Här kan du läsa mer om vad personerna bakom Wikipedia har att säga om hur företag ska förhålla sig till plattformen.

Vi Googlar väldigt mycket och det dagliga sökandet ökar. Samtidigt som antalet användare av sökmotorer går upp ser vi att självförtroendet i att kunna göra det faktiskt går ner. På frågan om huruvida det är enkelt att söka upp information svarade 87 % ifjol att de instämmer medan motsvarande siffra i år har sjunkit till 84 %. Framför allt har de som svarat att de helt instämmer i påståendet sjunkit rejält, något som kan förklaras med debatten om fake news och osäkerhet i sanningshalten i det som står på nätet.

"Förhoppningsvis har folk börjat inse att bara för att något dyker upp på Google behöver det inte vara sant."

Förändrat perspektiv på den digitala klyftan

Måns förklarar att de ser den digitala klyftan, som inte längre handlar om huruvida man har tillgång till internet längre utan snarare hur mycket man använder internet, att det påverkar vilka tjänster vi bygger i framtiden i Sverige. Detta gäller inte bara offentliga institutioner utan även företag och kommunikation. Om man väljer att kommunicera digitalt, vilket många gör nu, då missar man en ganska stor del av befolkningen och inte bara de allra äldsta. Detta gäller även många från 65-årsåldern och uppåt.

"Visst, man kanske ska vara enbart digital idag men man ska också ha koll på vilka det är man därigenom tappar och om man behöver säkra upp det genom andra kanaler."

 

 

 

Avsnitt 52– “Svenskarnas internetvanor 2018”

Avsnittet är ca 50minuter långt

Om Passion för kommunikation

I Cisions podcast Passion för kommunikation bjuder vi i varje avsnitt in en specifik gäst som är specialist inom sitt område. Det bjuds på tips, trendspaningar och intressanta samtal. I varje avsnitt är Alexander Mason, Kommersiell chef på Cision Skandinavien och Åsa Melin Mandre, PR-konsult på Greenhill Relations med i studion. Gemensamt för alla gäster, Alex och Åsa är att de alla delar en passion för kommunikation.

 

FLER AVSNITT AV PASSION FÖR KOMMUNIKATION

Lämna en recension