Hur ska man som kommunikatör tänka kring näthat? I vårt fokuspoddavsnitt om hat och hot på nätet gästar Björn Appelgren från Internetstiftelsen i Sverige för att ge oss sina bästa råd kring hur man hanterar en hatstorm på nätet.
Björn Appelgren arbetar om projektledare på Internetstiftelsen i Sverige som bland annat ligger bakom Internetkunskap.se där de skriver om hur man kan hantera näthat. Dessutom ger de årligen ut Svenskarna och internet där de bland annat kartlägger hur stort problem näthatet är i Sverige.
Ur innehållet
Poddavsnittet “Hat och hot på nätet” handlar i stora drag om:
- Vad näthat egentligen handlar om
- Hur statistiken ser ut – vilka är det som drabbas?
- Varför är det så lätt att hata på nätet och vad får det för konsekvenser?
- Hur undviker man näthat och vad gör man om man blir utsatt?
- Hur man som kommunikationschef ska agera när ens redaktör möts av detta
Vad är näthat?
Näthat är ett samlingsbegrepp för olika sorters kränkningar som människor utsätter varandra för via nätet. En del näthat är brottsligt, annat inte, men gemensamt är att det kan såra och skada den som utsätts. Vanliga näthatsbrott är bland annat olaga hot, ofredande, förolämpning, förtal, hets mot folkgrupp och sexuellt ofredande.
Sedan den 1 januari 2018 finns en ny lag som gör det straffbart att sprida kränkande bilder eller material med syftet att skada den som utsätts. Brottet heter olaga integritetsintrång. Om du delar vidare eller retweetar ett inlägg där någon pekas ut som kriminell, eller att inlägget på något annat sätt allvarligt kränker en person, kan du begå ett brott. Det beror på att du medverkar till att sprida uppgifterna vidare vilket innebär större skada för den drabbade.
Vilka blir utsatta för näthat?
I undersökningen Svenskarna och internet, med siffror från 2018, uppger 14% att de har utsatts för näthat. I den undersökningen är yngre personer och kvinnor överrepresenterade. Björn berättar också att i den valspecial (lyssna på podden om den här) som släpptes av Svenskarna och internet kunde vi se personer som uttrycker politiska åsikter på nätet är mer drabbade av näthat än de som inte gör det.
Samtidigt finns det andra undersökningar som visar på lite annorlunda resultat, förklarar Björn. I en rapport från 2017 – Hat och hot på nätet – som är en sammanställning av vad forskarna vet om näthat i de nordiska länderna så utsätts män och kvinnor för näthat i lika stor utsträcking. Karaktären på näthatet skiljer sig dock åt. Kvinnor drabbas av sexuella kränkningar och kränkningar kopplat till deras kroppar. Män mottar oftare hot om våld. Samma rapport visar att offentliga personer är extra utsatta för hat och hot på nätet.
Näthatets konsekvenser
Få av oss vill näthata, men det är lätt att hamna i bråk på nätet och det har ofta sin förklaring i psykologin, menar Björn. Det rör sig framförallt om grupptryck, distans och anonymitet. På internet kan grupperna som hatar bli hur stora som helst. Då är det oftare enklare att haka på än att säga ifrån. Bakom datorskärmen ser vi inte den vi hatar på eller bråkar med. Man kan också slänga ifrån sig skopa hat och sedan lämna datorn, utan att behöva se reaktionerna hos den man hoppat på – det ger en känsla av distans. Och även om vi skriver med vårt riktiga namn finns det en falsk känsla av anonymitet.
Konsekvenserna är många och olika för alla. Att det kan såra den som utsätts är självklart. Och alla är vi olika motståndståliga. En del kan säkert skaka av sig det mesta, samtidigt som det finns fall där personen som näthatats har valt att avsluta sitt liv.
"En annan mycket allvarlig konsekvens som vi kunde se i Svenskarna och internet – valspecial 2018 var att näthatet också leder till självcensur. Vi frågade specifikt om att uttrycka politiska åsikter på nätet och 27 procent av de svenska internetanvändarna har avstått från att uttrycka sin politiska åsikt under det senaste året för att undvika hård kritik, hat eller hot."
Hur undviker jag näthat och vad gör jag om jag blir utsatt?
Om man helt vill undvika att stöta på näthat i någon form gör man bäst i att koppla ned helt och hållet. Förr eller senare stöter man på det, konstaterar Björn krasst.
I vissa fall kan man blocka personen för att slippa ta emot näthatet, men är det allvarligt kanske det vara nödvändigt att anmäla.
Polisens rekommendation är att alltid anmäla och att göra det så fort som möjligt eftersom internetoperatörerna måste spara all data i sex månader. Väntar du för länge kan det därför vara svårt att kunna bevisa brottet. Samtidigt kan det i vissa fall vara bra att rådgöra med polisen eller en jurist först – detta för att undvika att anmälan i sig gör den drabbade ännu mer utsatt. En polisanmälan som inte leder någon vart kan i många fall, till exempel när det gäller mobbning eller avancerade hämndporrbrott, bli kontraproduktiv. I de här fallen kan man också använda sig av de olika plattformarnas hjälpcenter och interna regelverk, men även rätten att begära avindexering hos Google.
Om man bestämmer sig för att anmäla är det viktigt att ta skärmdumpar, den som skrivit kanske raderar meddelandena. Be också någon annan titta på näthatet i original, det ger din berättelse ett starkare stöd i en eventuell rättegång. Personen kan intyga att du inte förfalskat din skärmdump.
Björn refererar till en manual för hur man bemöter näthat som kallas Dangerous speech, där ges följande tips:
- Försök förstå din meningsmotståndare. Ställ den ödmjuka frågan ”varför tycker du såhär?”
- Om det är grova övertramp – medvetandegör personen som har skrivit det om vilka följder det kan få. Dels för privatliv, dels i relationen till familj, vänner och arbetsgivare.
Björn utvecklar detta: I jobbsammanhang, om man modererar en sida eller en grupp, då bör det finnas en policy för vilken typ av dialog man har med sina kunder – vad man svarar på och hur man svarar.
Vad kan du som kommunikationschef göra när en anställd blir utsatt?
Det beror helt på bransch och företag, menar Björn. En grundregel är dock att man har en policy för moderering på sin sajt och att man följer den. Man kan kolla på många andra sajter eller prata med andra företag som man vet har en omfattande kunddialog. Ta hjälp av dem.
Det kan också vara värt att fundera på att forma en rutin och handlingsplan för hur man hanterar allvarligare hot och hat, både olagligheter i ett kommentarsfält, men framförallt hot mot anställda.
"Ja tycker också att principen två par ögon är bättre än ett bör gälla när man svarar på lite svårare och argare kommentarer. Rådfråga någon och försök hålla det neutralt och vänligt."
Man måste också förstå att många nättroll är väldigt kunniga om hur plattformar fungerar. Exempel – första kommentaren i köpta inlägg – då behöver man en policy!
Fokuspodcast 5: Hat och hot på nätet
Avsnittet är ungefär 15 minuter långt
Om Passion för kommunikation Fokus
I Cisions podcast Passion för kommunikations fokusavsnitt bjuder Ulrika Peyron, marknadschef på Cision, in spännande gäster för att rikta fokus på ett specifikt ämne under ungefär 15 minuter. Best practice-tips på hur du som kommunikatör ska agera och vad du ska undvika för att lyckas utlovas!
