Allt man som kommunikatör behöver veta om Svenskarna och internet.
Artikeln baseras på Cisions podcast Passion för kommunikation – Svenskarna och internet 2021. Lyssna på avsnittet här.
Gäst i podden är Måns Jonasson från Internetstiftelsen som varje år ger ut rapporten Svenskarna och internet. Årets rapport är dubbelt så stor som året innan, en riktigt gedigen rapport om vad vi faktiskt gör på internet.
Vi pratar alltså om Sveriges största individundersökning av internetvanor, en undersökning som gjorts sen år 2000. Syftet med rapporten är att den ska vara ett stöd för att Sveriges digitalisering ska ske på relevant data innan nya beslut fattas. Från början mätte man hur många som använde internet och på vilka enheter, och om man gjorde det hemma eller på jobbet. Senaste decenniet har det ändrats till att mer handla om vanor, nu när faktiskt nästan alla är på nätet. Det finns kapitel om allt, internet blir viktigare och viktigare och går snart inte att skilja från våra verkliga liv, därför måste det ställas mer och mer frågor och därför blir också rapporten större.
Snabb-fakta
🔸 94% av svenskarna är på internet
🔸 90% är på internet varje dag
🔸 Var 5:e pensionär är en icke-användare
🔸 Mobilen är enheten som används mest
Vi startar den här artikeln med att citera Måns Jonasson ”Det är intressant hur vi fått ett internet där beteendet skiljer sig så mycket åt så att vi nästan har olika verklighet beroende på hur gamla vi är”. En oerhört intressant mening för oss alla som jobbar med kommunikation och stångas med hur vi ska nå ut till personer i olika åldrar. Låt oss börja reda ut det här!
Sociala Medier:
Användandet av sociala medier är nästan lika stort som att använda internet. För dig som kommunikatör som vill nå ut med nyheter är sociala medier ett måste. Hårdraget kan man säga att du inte når dem under 30 år genom helsidesannonser i pappers- eller digitala tidningar och inte heller på andra traditionella medier - du måste ut i sociala medier. Hur ska du då tänka kring de olika kanalerna? Här kommer lite tips!
YouTube:
YouTube är störst i Sverige när man tittar på hur många som använder plattformen och tittar på videos. Däremot är det få som bidrar och lägger upp egna videoklipp. YouTube är större än alla streamingtjänster så som tex. Netflix, olika play-kanaler osv.
YouTube -info
🔸 YouTube är störst
🔸 Yngre följer kanaler och influencers
🔸 Yngre använder YouTube för underhållning – då i privatpersoners kanaler, mer än traditionell underhållning som tex serier.
🔸 Äldre använder Youtube som ett uppslagsverk.
🔸 Äldre ser mest på instruktionsfilmer och nyheter.
Hur ska man som företag använda YouTube?
I princip ingen av de äldre följer företag på YouTube, så man kan tänka på YouTube som en plats där man kan lägga upp instruktionsfilmer och använda det mer som ett komplement och en extra service till sina kunder.
Facebook:
Efter YouTube är Facebook given två som det sociala mediet som vi använder mest. Och frågar man vilket socialt medie vi använder varje dag, ja då vinner faktiskt Facebook.
Facebook-info
🔸 Facebook börjar växa i gymnasieålder, innan dess har nästan ingen Facebook
🔸 I gruppen yngre vuxna upp till 30 år är Facebook absolut störst
🔸 Facebook är inte utdöende som många kan tro
🔸 Utmaningen för Facebook framöver blir att hitta nya coola funktioner för att locka in en yngre målgrupp
Instagram, Snapchat, Tiktok
Populära bland unga och unga vuxna.
Tiktok exploderar i de yngre grupperna, men det finns nästan inga tiktokanvändare som är över 35 år.
För Instagram håller vi oss fortfarande till det gamla hederliga flödet, ca 95% av Instagramanvändarna tittar i flödet och 50% kollar på stories. För att få synlighet på Instagram är det alltså fortsatt flödet som är det viktigaste formatet.
Gruppen unga vill ofta hitta kanaler där de kan prata med sina kompisar utan föräldrar och utan en massa reklam. När 40 plussarna hittade till Instagram försvann de yngre till Snapchat, nu när föräldrarna börjar hitta till Snapchat flyr de yngre till Tiktok. En grupp som alltså ständigt är på jakt.
Hur ska man som företag förhålla sig till de här kanalerna?
För företag kan de till och med vara negativt att synas i dessa kanaler, det är oerhört lätt att uppfattas fel av de yngre man vill nå. Tonvalet är därför av enorm vikt för att lyckes. Rolig och lättsam samtalston är det enda som fungerar i de här typen av kanaler. Man gynnas näsan av en lite kaxig ton med stor självdistans.
Twitter:
Twitter är ett av det sociala medier som står stilla, inga stora förändringar här. Många aktiva twittrare tror nog att Twitter är en mycket viktigare del i samhället än vad den faktiskt är. Det är viktigt att förstå vilken kanal det är och vilka man når. På Twitter finns 20% av svenskarna, så massmarknadskommunikation på twitter? Nja. Men däremot finns många inom journalistik och politik här.
LinkedIn:
LinkedIn når inte heller särskilt många om vi tittar på den stora massan, men däremot väldigt många i ett speciellt segment. Det är en övervikt för privata tjänstemän medan det är väldigt få personer i exempelvis serviceyrken, vård och omsorg. LinkedIn kan däremot särskilja sig från andra sociala medier genom att vara specifikt riktad mot just arbetslivet, något som spås bli mer tydligt framöver med skiftningar mellan de olika kanalerna på sociala medier.
Nyhetskonsumtion
18-29 åringar konsumerar nyheter på sociala medier och speciellt YouTube, extremt få skaffar en tidningsprenumeration varken på papper eller digitalt medan pensionärer oftast har en prenumeration av papperstidning eller läser en tidning digitalt på nätet.
De som är yngre 45-50 år betalar väldigt sällan för journalistik, men de betalar gärna för strömmande tv, radio, musik- och poddtjänster, tv-spel eller betalar direkt till upphovsmän. Att betala för virtuella föremål i ett spel är väldigt vanligt för under 20 åringar men nåt som de äldre aldrig skulle kunna tänka sig. Så det är inte betalningsviljan hos de yngre som saknas som sådan, utan vad man har vant sig vid.
Kan tänkas att vi har en förlorad generation? De som växte upp på nätet på 90-talet har vant sig att allt är gratis och dom verkar väldigt svåra att konvertera till att betala. Om de inte börjar betala för sig när det kommer till journalistik när de blir äldre ska det bli väldigt intressant att följa utvecklingen på hur man får ut nyheter. Det gamla erbjudandet, betala en fast månadsavgift så får du tillgång till vår tjänst, kommer vara svår hos de unga, det gäller att hitta specifika erbjudanden som passar bättre i framtiden. Det kommer nog experimenteras med detta en hel del framöver.
Sammanfattningsvis då, hur når vi ut med våra nyheter?
För unga/unga vuxna är det ännu mer noggrant än tidigare att verkligen identifiera vilka unga man vill nå, varför man vill nå dem och på vilket sätt. Inte nog med att du måste välja rätt kanal, du måste också välja rätt tilltal baserat på vilken reaktion du vill ha. Instagram, Snapchat, Tiktok och framförallt YouTube är plasterna de befinner sig på.
För den äldre skaran vinner traditionella medier. De finns en hög trovärdighet för ett företag att synas i kända och stora medier. Man kan säga att de yngre inte värderar kanalen på samma sätt som de äldre utan värderar budskapet.
Vill du nå ut brett och i många kanaler med samma nyhet finns ingen genväg – du behöver anpassa din nyhet både efter kanal och användare.
Vill du veta mer om vad svenskarna gör på internet kan du ladda ner hela rapporten här. All undersökningsdata finns att ta del av, du kan även göra egna körningar av frågor för att få reda hur just din målgrupp svarat.
