Nästa år (2021) kommer företag på reglerade marknadsplatser för första gången att rapportera årsredovisningen i det nya ESEF-formatet (European Single Electronic Format). Vi tog kontakt med Staffan Bruzaeus, partner på Narva och chef för byråns erbjudande inom finansiell kommunikation, kring hur byrån ser på vilken inverkan ESEF kommer att få på svenska noterade bolag.
Narva har arbetat med reporting sedan starten 2000 och är idag en av de ledande byråerna i Sverige inom finansiell kommunikation. Bland kunderna finns många av börsens största bolag.
Vad är ESEF och hur ändrar det kraven kring format på årsredovisningar för noterade bolag?
ESEF, eller European Single Electronic Format som det står för, handlar om nya regler från EU om krav på digital rapportering av finansiella rapporter. Det är den Europeiska värdepappers- och marknadstillsynsmyndigheten, ESMA, som tagit fram en ny teknisk standard som medför att årsredovisningen ska upprättas och lämnas in elektroniskt framöver. Det gäller alltså årsredovisningar för räkenskapsåret som började den 1 januari 2020 eller senare.
Själva formatet som årsredovisningen ska upprättas i heter XHTML och de första två åren ska bolagens koncernräkenskaper märkas upp eller ”taggas” med XBRL enligt en taxonomi som bygger på IFRS. Efter 2022 följer även krav på ”blocktaggning” av noterna. När man är van med ett vanligt PDF-format kan det hela kan låta komplicerat, men det finns ett flertal tekniska leverantörer som har bra lösningar för att hantera detta. Det hela låter mer komplicerat än vad det är – rapporterna kommer att kunna vara lika brandade och designade som de har varit tidigare.
Varför genomförs den här förändringen?
Enligt ESMA handlar om att förbättra struktur, jämförbarhet och transparens inom finansiell rapportering. Det nya formatet kommer möjliggöra maskinell inläsning, som underlättar för exempelvis tillsynsmyndigheter. Sedan är tanken att investerare och andra intressenter också ska få det lättare att hitta rätt, jämföra och analysera den finansiella informationen.
Vårt intryck är att investerar-communityt inte direkt hoppar jämfota över det nya regelverket. Men formatet kommer möjliggöra en djupare borrning i bolagens redovisningsmässiga överväganden eller exempelvis läsa en resultaträkning från ett italienskt noterat bolag. Men årsredovisningens styrkor för investerare och analytiker är inte nödvändigtvis i räkenskaperna. Det brukar framförallt vara i verksamhetsbeskrivningen, hur bolaget skapar värde, levererar på sin strategi, interagerar med omvärlden och adresserar hållbarhetsfrågor. Och det är inget som direkt påverkas av det nya regelverket. Bolagen måste fortsatta att berätta en tillräckligt intressant och förtroendegivande story, vilket inte har blivit mindre viktigt nu under pandemin.
Hur påverkar dessa nya krav noterade bolag i Sverige?
På den reglerade marknaden har de flesta bolag redan en välfungerande rapporterings- och redovisningsfunktion och vi ser inte allt för stora ansträngningar i termer av att leva upp till de nya kraven. Vad som blir nytt är framförallt att bolagen behöver upphandla en teknisk lösning för att kunna upprätta rapporterna i rätt format, att säkerställa att styrelsen och övriga beslutsfattare är med på vad det innebär, och att föra dialog med sina revisorer om ESEF-rapporteringen. Sedan måste ESEF räknas med i processen och hanteras som ett nödvändigt regulatoriskt tillägg.
Hur bör noterade bolag agera baserat på dessa förändrade krav?
Viktigast är att börja i tid. Det är ett nytt regelverk och det tar lite tid att bekanta sig med regelverket och den nya taxonomin. Vi har under våren och hösten haft många diskussioner med kunderna i syfte att rådge dem kring vilken lösning som passar deras arbetssätt och rapport bäst. Vad vi har märkt, blir många av bolagen mycket lugnare av att ha fått en teknisk lösning på plats, så att de redan nu kan utgå från förra årets räkningar och testa sig fram. Vissa lösningar har en minimal inverkan på den ”vanliga” årsredovisningsprocessen, medan andra kräver lite mer ansträngning från bolagets sida. Vi genomförde även ett webinarium som var klart välbesökt och som visar att det finns ett behov av handfasta råd i hur de skulle hantera detta.
Jag tror inte att man ska vänta till sista minuten, utan om man inte har gjort det sätta ner foten kring hur företaget vill jobba och börja reka marknaden efter lösningar, sätta ihop ett projektteam och få en uppfattning om arbetsinsatsen genom att kartlägga sin senaste årsredovisning mot ESEF-taxonomin. Har man en partner för produktionen för årsredovisningen, kan man också såklart prata med dem. Vi får t ex frågor kring hur detta förs in i den befintliga arbetsprocessen med årsredovisningen. Vi har märkt att kunderna gärna vill ha en second opinion kring detta eftersom alla lösningar har sina för- och nackdelar. Detta är en diskussion som har pågått länge och intensifierades redan före sommaren. Här ser vi att det redan idag finns lärdomar att ta med sig.
Relaterat innehåll
