Är verkligen det gamla goda pressmeddelandet fortfarande oslagbart när det kommer till att kommunicera nyhetspitchar? Om vi ser till vad de svenska journalisterna i vår globala journalistrapport State of the Media 2023 säger, är svaret ja.
Vi har bett två journalister att utveckla vad de tycker om pressmeddelandet och vi går också igenom fler siffror direkt från rapporten. Allt för att du ska få den bästa kunskapen om hur du sätter ihop och skickar ditt pressmeddelande.
Yasmine Winberg, chefredaktör Resumé
– Även om pressmeddelandet är väldigt traditionellt är det fortfarande den formen av pitch jag tycker allra mest om.
Styrkorna är att det går extremt snabbt att bilda sig en uppfattning om grejen är intressant eller inte, vilka personer som är aktuella att prata med, kontaktuppgifter, bilder, bakgrund, i bästa fall också givande citat.
Ser man till svagheterna kan pressmeddelanden ibland tendera att bli alltför generiska och fulla av klyschor och sälj.
Den som skickar pressmeddelandet bör lägga minst lika mycket tid på att formulera en ämnesrad som den lägger på själva pressmeddelandet. Jag får ungefär 100 mejl om dagen och tvingas fatta beslut om något är intressant eller inte redan när jag läser ämnesraden. Detta är en konst som jag tror att många pr-konsulter underskattar.
Rolf van den Brink, journalist och chefredaktör Dagens Opinion
– Pressmeddelandet står sig fint i min mejlbox. Då har jag ändå varit med och tagit emot 'presstrellar' via fax, way back. Jag tror att pressmeddelanden är fortsatt populära av två orsaker.
De har utvecklats över tid och idag är de för det mesta skrivna på god svenska och det värsta skrytet är ofta men inte alltid borttvättat. Löjets skimmer kring pressmeddelandena är skingrat.
För det andra fungerar pressmeddelandena som ett gångbart halvfabrikat i i en mediefabrik som kräver alltmer och allt snabbare producerat content för ständigt fler kanaler.
Om vi kikar vidare i State of the Media och på frågan ”Vilken typ av innehåll vill du få från organisationer och kommunikatörer?” svarar hela 92% att de vill ha pressmeddelanden.
Pressmeddelandet kan ses som en komprimerad nyhetskälla med viktiga detaljer och kontext utan onödig utfyllnad. Den här direkta och tydliga kommunikationen är avgörande i en journalist överfulla mailkorg där uppmärksamheten är kort och konkurrensen om tid är tuff. Ett välskrivet pressmeddelande hjälper journalisten att snabbt bedöma om det är något att arbeta vidare med eller inte.
Med en tydlig och informativ struktur möjliggör pressmeddelandet en snabb och exakt spridning av nyheter. Det gäller även utanför Sveriges gränser. När vi tittar på de globala resultaten i vår rapport ser vi att pressmeddelanden är den mest användbara källan även för internationella journalister när det kommer till att skapa innehåll och idéer.
På andra plats i vad journalister vill ha från kommunikatörer kommer tillgång till intervjupersoner eller expertkällor (76%) följt av originalrapporter (75%). Även tillgång till bildmaterial är uppskattat av 38 procent av journalisterna. Varför inte kombinera alla? Publicera en rapport som sprids med ett pressmeddelande som innehåller kontaktuppgifter till relevanta intervjupersoner tillsammans med passande bilder. Det ökar definitivt dina chanser att få din nyhetspitch publicerad.
