Marknadsmissbruksförordningen MAR började tillämpas i Sverige för över fem år sedan. Hur fungerar lagstiftningen i praktiken idag och finns det tolkningsproblematik? Daniel Sjöholm, jurist och VD för MCL går igenom vanliga utmaningar med MAR.
Hur upplever börsbolagen MAR-lagstiftningen idag skulle du säga?
Många ser det som en belastning, men jag tror alla är medvetna om att syftet är gott. Att insiderinformation hanteras korrekt är grundläggande för att ens kunna ha en kapitalmarknad. Det har dock blivit rigorösare och krångligare än med tidigare lagstiftning. Och Sverige har alltid varit ett framgångsrikt land när det gäller kapitalmarknaden. Man får komma ihåg att vi har en lyx som många inte har. Om man har en innovation är det väldigt enkelt jämförelsevis med andra länder att lyckas i Sverige. Innovationerna kan rullas ut hundra gånger snabbare än i en privat miljö. Här kan man ju ta in publikt kapital och växla upp snabbt. Och då behövs MAR, även om det kännas betungande.
Får du samma MAR-relaterade frågor idag som tidigare?
Jag skulle säga att frågorna jag fick för ett par år sedan var lättare, såsom vad är insiderinformation eller hur information blir insiderinformation. Gråzons-frågorna var mer ovanliga. Idag är det enbart frågor som jag inte kan ge ett rakt svar på direkt över sittande bord, utan måste veta hela situationen i detalj. Det kan bero på att lagstiftningen är gemensam för hela EU och att det är en lagtext som vi inte är vana vid. Sedan har MAR ett skyddssyfte, att stävja insiderproblematik, och då är lagen en typ av “scenariolagstiftning”. Det blir en bedömning från fall till fall.
Har det kommit praxis som vägleder?
Ja, visst kommer det klargöranden. Men jag skulle hävda att det är mer tolkningsproblem idag än vad det var för ett par år sedan. Det som ställer till det är att finansbranschen är ett extremt snabbrörligt fält. Det kommer nya produkter, innovationer och tekniska lösningar som skapar nya tolkningar. Man skulle kunna säga att MAR är en bedömningssport jämfört med många andra lagstiftningar, och i varje enskilt fall måste man ta ställning till hur man ska förhålla sig.
Vilka är de vanligaste frågor ni får?
En vanlig fråga som jag får numera är när man väl har insiderinformation och ett uppskjutet offentliggörande, vem får man sprida det till? Exempelvis om man jobbar med IPO:er och kapitaliseringar, som i princip alltid är insiderinformation. Då kan bolagen undra vilka de kan berätta det för. Kan de ringa en storägare? Kan de ringa en rådgivare för att ställa lite frågor? Var går gränsen? Och det är inte totalt förbjudet, vi får exempelvis frågor kopplat till finansieringar då vi måste öppna en egen rådgivarloggbok. I det fallet är syftet med att sprida informationen till oss OK, men man kan inte sprida utan syfte.
När börjar egentligen MAR-lagstiftningen gälla? Är det under en noteringsprocess eller vid själva noteringen?
Den är het fråga just nu. Frågan har kommit upp till Kammarrätten som uttalat att MAR ska börja gälla när ansökan har börjat hanteras av marknadsplatsen. Det kan man tycka låter bra, men när börjar den hanteras? Är det när marknadsplatsen tar första lunchen med ett bolag eller när man får in en ansökningshandling officiellt? Jag gör bedömningen att det kan vara väldigt tidigt i processen, men vi har inte fått ett tydligt besked i stil med att det ska vara 23 dagar innan noteringsdagen. Med tanke på att marknadsplatserna idag agerar helt olika i noteringsprocesserna så är det olika hur ansökningsprocessen går till. Denna dom från Kammarrätten är överklagad, så det ligger i Högsta förvaltningsdomstolen i dag och väntar.
Vad ser du att Finansinspektionen fokuserar mest på just nu?
Vi upplever att de skiftat fokus i tillsynen till frågor som rör insiderinformation och insiderförteckningar. Jag är helt övertygad om att det kommer att komma mycket mer praxis på det området.
Har det utdöms några sanktioner och kommit avgöranden som är relevanta?
Ett intressant beslut från Finansinspektionen gäller att en insiderförteckning, eller i dagligt tal en loggbok, måste upprättas oavsett om insiderinformation ska offentliggöras så snart som möjligt eller om den ska bli föremål för ett uppskjutet offentliggörande. Det skapar en del frågor, i och med att insiderinformation ska publiceras omgående men samtidigt ska man hinna upprätta en loggbok. Jag kan inte utveckla detta mer än så just nu, vi får se vad som händer. Mitt råd är att ha ett uppdaterat systemstöd som hanterar detta automatiskt, exempelvis vår lösning MCLogg.
Ett annat intressant avgörande är att när man har skjutit upp ett offentliggörande av insiderinformation ska man vid offentliggörandet även skicka in pressmeddelandet till Finansinspektionen. Man har tidigare aldrig uplevt några problem kring detta, men i år har det kommit ett avgörande som säger att om du skickar in pressmeddelandet till FI enbart en timme efter det har gått ut till marknaden så är det för sent, vilket resulterat i en sanktion. Därför är det viktigt att även här att ha rätt systemstöd, såsom Cision där pressmeddelandet går automatiskt till Finansinspektionen.
Hur man ska tänka för att undvika fallgropar med MAR?
Som vi varit inne på så är det viktigt att ha rätt systemstöd för loggbokshantering och informationsgivning. Något jag ser alldeles för ofta är att noterade bolag slarvar med att föra en förteckning över PDMR:s, alltså personer i ledande ställning. Det gäller även bolag som ansöker om notering. Förteckningen ska omfatta alla personer och deras närstående. Bolaget ska också skriftligen underrätta de här personerna om deras skyldigheter. Sedan har PDMR:s en skyldighet att själva underrätta sina närstående vad det innebär med MAR och alla regler. Även här krävs ett systemstöd för att föra den här förteckningen. Det tycker jag idag inte görs på rätt sätt. Många faller tillbaka på en excel-lista och hoppas på det bästa, och det kommer sannolikt inte hålla.
